Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Syftet med undersökningen är att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna används i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn på de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har åtta pedagoger intervjuats från fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag är positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att få vara delaktiga och kreativa i sin lärandeprocess. Resultatet visar även på att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan på elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde på olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhållningssätt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie där vi intervjuade fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Under intervjuerna använde vi oss av följande huvudfrågor: varför används barnlitteratur i förskolan?, hur förhåller sig pedagogen till barnböckerna på förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vårt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhållningssätt och är medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lärande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen är ett mycket bra verktyg för att stimulera barns språkutveckling, förståelse och fantasi.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och speciallärare kartlägger elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt deras syn på hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras på en kvalitativ analysmetod där datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas åsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger använder sig av kontinuerlig kartläggning i den ordinarie undervisningen men även inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn på utformningen av undervisningen till elever i matematiksvårigheter uppvisade likartade metoder, däremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning..

Monstera Deliciosa är en serveringsbricka för servitriser och servitörer vid servering av drycker och tillbehör. Projektet växte fram då jag blickade bakåt i min tidigare yrkesroll som servitris på restaurang. Kroppen är hela tiden arbetsverktyget i många olika tunga arbetssituationer. Serveringsbrickan fungerar med olika variationsmöjligheter i användandet för att skapa mindre monoton belastning, det går att servera med både höger och vänster kroppshalva vilket annars har varit ett problem för serveringspersonal. Brickan kan alltså bäras vilande på arm/plan hand med val att kunna greppa fast brickan med fingrar i de urfrästa hålen, sedan på axel och sist vilande på höften.

Palliativ vård bedrivs på alla vårdinrättningar i Sverige. Vi ville med denna studie belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan bedömning och värdering av smärta hos patienter som är döende. Vår avsikt var att uppmärksamma hur viktigt det är att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning av smärta. Alla patienter förtjänar att dö smärtfria. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta i den palliativa vården.

Personalarbetet har förändrats mycket de senaste åren, det har orsakat att delar av organisationerna inte följt med i denna förändring. Yrkesrollen var förr mer omsorgsinriktad och fokuserade mer på medarbetarna men idag innehåller yrkesrollen mer ett affärstänk samt har ett arbetsgivarfokus. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för vilka utmaningar HR-arbetare möter i sin yrkesroll när de ska tillgodose ledningens direktiv och medarbetarnas behov. Om det finns några utmaningar, vad de i så fall innebär och hur HR-arbetare lyckas hantera dessa utmaningar. Sex personer från olika privata företag i Stockholms län intervjuades, materialet transkriberades och analyserades tematiskt.