Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar.Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller.Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt..

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta läsutvecklingen. Särskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnå läsutveckling hos eleven. Syftet är att upptäcka de faktorer som är avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare år med läsutvecklingen. Det är pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vårt arbete. Vårt mål är att skapa en så komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta läsutvecklingen i skolan.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan Pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre Pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling..

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att studera Pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor. Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger.

SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.