Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att samtala mycket med barnen.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet.

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt Pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna..

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger på fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det är skillnad mellan förskolorna utifrån olika områden så som hälsa, lärande, social utveckling och ett par områden till. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkätundersökning för att få svar på våra frågeställningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nämnda områden samt övriga argument för eller emot att gå ut. Pedagogerna som medverkat i vår undersökning anser att det är viktigt att var ute, för både barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur länge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hälsa och lärandeförutsättningar är vilka pedagoger som arbetar med dem, på vilken förskola de går samt personalens personliga inställning till utevistelse.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Stress är ett ämne som är aktuellt. Vi har valt belysa ämnet ur elevernas och Pedagogernas synvinkel. Vi vill undersöka hur stress påverkar elevernas lärande i skolan och hur vi som pedagoger kan förebygga detta. Uppsatsen innehåller fakta om tidigare forskning, bidragande orsaker och förebyggande arbete. Metoden vi har använt oss av i litteraturdelen är facklitteratur och forskning inom området.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.