Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var även att undersöka om Pedagogerna på något sätt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in på surfplattor. Metoden som använts för att få svar på undersökningens frågeställningar är kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med åtta pedagoger från två förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att Pedagogerna arbetar på olika sätt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien använder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens språk, det ser däremot olika ut bland Pedagogerna hur den används till exempel för dokumentation och spel med mera.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att Pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som Pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av Pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan Pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till någonform av läroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte är att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver användandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågor.? Hur beskriver Pedagogerna i förskola och grundskola sin inställning tilledutainmentsprogramens betydelse för lärande?? Hur resonerar Pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Bakgrund:Små barn spenderar mycket tid i förskolan därav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de små barnens behov och intresse. Små barn upptäcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar på att små barn lär sig på annat sätt än vad barn över tre år gör.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig kring lärandemiljö för små barn (0-3 år) i förskolan. På vilket sätt beskriver Pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för små barns lärande?Metod:För att ta reda på hur pedagogers tankegångar ter sig har vi använt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som Pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur Pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder Pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att Pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, Pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av Pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur Pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att Pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos Pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika Pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att Pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever Pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver Pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser Pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att Pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver Pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger Pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och Pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever Pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör Pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är Pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är Pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och Pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även Pedagogernas delaktighet i den.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur Pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar Pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar Pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever Pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser Pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att Pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat Pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlägga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att använda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lära barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har också velat ta reda på vad pedagoger i förskolan har för inställning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med ämnet. För att samla in empirin till mitt arbete och få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuer på två olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra är en ?vanlig? kommunal förskola.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad Pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även Pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med Pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att Pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att Pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på hur en mångkulturell skola bemöter mångfalden samt studera hur Pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Det här ämnet ses som aktuellt då många skolor idag har en mångfald. För att kunna skapa oss en bild över hur Pedagogerna ser på den mångkulturella skolan har vi även valt att ta reda på deras syn på skolan samt hur dem ser på begreppet mångfald. Dessa frågor bör ställas för att kunna ta reda på hur skolan sedan bemöter mångfalden och om Pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som är i form intervjuer.