De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur Pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och Pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur Pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad Pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt hur skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa Pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom Pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrågade eleverna känner att föräldrarna är engagerade i deras skolgång, men att ansvaret ska ligga hos dem själva..

Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur Pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex Pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

Syftet med den här studien var att undersöka hur Pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var även att undersöka om Pedagogerna på något sätt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in på surfplattor. Metoden som använts för att få svar på undersökningens frågeställningar är kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med åtta Pedagoger från två förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att Pedagogerna arbetar på olika sätt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande Pedagoger i studien använder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens språk, det ser däremot olika ut bland Pedagogerna hur den används till exempel för dokumentation och spel med mera.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder Pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju Pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Syftet med arbetet är att undersöka hur Pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur Pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur Pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre Pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att Pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och Pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och Pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och Pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

WHO, World Health Organization (2014) hävdar att barnfetma är en av de allvarligaste hälsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i världen under fem år är över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag är allt mer stillasittande och äter mer onyttig mat. Aldrig någonsin har så många barn gått i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Detta examensarbete handlar om hur Pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva Pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur Pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver Pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser Pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar Pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att Pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att Pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut.

 Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på kemins roll i förskolan. Jag valde då att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer med Pedagoger i olika förskolor. Hälften av de tillfrågade Pedagogerna ansåg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv Pedagoger ansåg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptäckande arbetssättet som uppstår ger barnen lust att undersöka och de vågar sig på problemlösningar.

Det finns tidigare forskning om hur Pedagoger bemöter elever som har allmänna matematiksvårigheter. Bemötandet påverkas av många olika faktorer som till exempel andra människors uppfattningar, värderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur Pedagogers bemötande och språk mot de elever som har svenska som andraspråk samt med allmänna matematiksvårigheter har för betydelse i lärande situationer. Utifrån det uppkom två frågeställningar som uppsatsen grundar sig på. Dessa två frågeställningar är hur uppfattar Pedagoger att deras språkhandlingar bidrar till elevers lärande av matematik och hur uppfattar elever att Pedagogers språkhandlingar bidrar till deras lärande av matematik?Denna uppsats är genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig på tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer är från Pedagoger och åtta stycken intervjuer från elever.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka Pedagogers syn på och arbete med elevers självförtroende i skolan. Frågeställningarna är:- Hur beskriver Pedagogerna i de tidiga skolåren betydelsen av att arbeta med elevers självförtroende?- I hur stor grad anser sig Pedagogerna kunna påverka elevers självförtroende?- När och hur arbetar Pedagoger med att stärka elevers självförtroende?För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat 16 Pedagoger från förskoleklass till skolår sex.Forskning visar att självförtroendet påverkar elevers inlärning. De som finns runt omkring eleverna är de som betyder mest och då eleverna tillbringar mycket tid i skolan är Pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att självförtroendet är viktigt och att det påverkar elever i skolan finns hos de Pedagoger som är med i vår studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stärka elevernas självförtroende.

Vår studie handlar om hur Pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade Pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 Pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. IntervjuPedagogerna anser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer.

I denna studie undersöks några Pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: ? Hur förklarar Pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? ? Vilka svårigheter har Pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94? ? På vilket sätt försöker Pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås.

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken Pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/Pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..