Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex Pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra Pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur Pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua Pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.Alla Pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga Pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och Pedagoger upplever lärandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgått från våra egna erfarenheter som vi erhållit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, föreläsningar och lektioner. Under våra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen är mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen är för lärandet, och därmed kände vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vår kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid två skolor, i två klasser, åldrarna 7 - 11 år i Luleå kommun.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om Pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om Pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju Pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med Pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att Pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

Syftet med vår undersökning är att studera hur elever och Pedagoger på en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekämpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lärare intervjuades varav två stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt två fritidsledare och en kurator.

Syftet med denna studie är att ta reda på om inspirerande material, som exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, kan inspirera och motivera Pedagoger i förskolan att medvetet och regelbundet undervisa i ämnet teknik samt att påvisa hur betydelsefullt det är att Pedagoger besitter relevanta kunskaper inom ämnet teknik. Metoderna som användes i studien var två enkäter samt tester av tekniklådor med tillhörande handledningar. Ett par slutsatser som framkommer i studien är att flertalet Pedagoger anser att det saknas inspirerande material i form av exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, förbrukningsmaterial och böcker etc. Dessutom lider Pedagogerna i allmänhet delvis brist på tillfredställande kunskaper inom ämnet teknik som i denna studie tyder på minskad motivation att ge teknikundervisningen tillräckligt utrymme i verksamheten..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om Pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser Pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika Pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att Pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma Pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har Pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har Pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har Pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i Pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos Pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre Pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med Pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, Pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat Pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer Pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de Pedagoger vi intervjuat.

Det sker många möten mellan föräldrar och Pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur Pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med föräldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka i vilken grad föräldrar och Pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer på två förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var även att urskilja aspekter som främjar eller hämmar en god relation.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur Pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur Pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både Pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och Pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier Pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda Pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur Pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har Pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever Pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om Pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att Pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med studien är att ta reda på vilket förhållningssätt några Pedagoger har till mångkulturalitet. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor i ett mångkulturellt område. För att ta reda på vilket förhållningssätt några Pedagoger har till mångkulturlitet har vi valt att genomfört fyra observationer och fyra intervjuer med Pedagoger i förskolan. Det visade sig att de svenska normerna är ständigt närvarande. Det finns ett dilemma med att synliggöra barnens kulturtillhörigheter, nämligen att barnen blir representanter för en kultur snarare en unik individ.