Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta läsningen i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar. Fokus ligger på ?bänkboken? och hur den pedagogiskt används, hur böcker väljs, var eleverna befinner sig när de läser och hur för- och efterarbete ser ut. De årskurser undersökningen koncentrerar sig på är årskurs 4-6. Litteraturgenomgången behandlar aktuell forskning inom läsundervisning vilken belyser vikten av läsning.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete är att titta på om pedagoger i förskolan är medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara på alla vardagliga situationer under dagen som kan innehålla ämnet ifråga. För att få reda på detta har jag utfört observationer och intervjuer och jämfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de själva agerar ute i verksamheten och att deras syn på vad som kan vara matematik har ändrats efter den matematikutbildning som de har gått. En viktig slutsats är att för att barnen ska få en så bra förutsättning till ämnet som möjligt måste pedagogen vara medveten om var och hur ämnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag..

Vår studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare åldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar på pedagogernas syn på döva barns läs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del där tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger på vad den tidigare forskningen säger om döva barns läs- och skrivutveckling. Vår studie är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.Vårt resultat visar att pedagogerna delar ett synsätt som stämmer mycket väl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen på de allra flesta punkter. Döva barns läs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrån ett visuellt perspektiv och utifrån deras tidigare erfarenheter och intressen är något som betonas av de flesta av våra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens föräldrar framkommer också som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckenspråk enligt pedagogerna i vår studie..

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.