Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning vad gäller kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar.

Sammanfattning saknas..

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser på sin roll och på sitt sätt attförhålla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrånfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren väljer att arbeta medoch på vilket sätt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. Vår intention är även att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förändringsprocess.Vi har i uppsatsen utgått från fyra frågeställningar: Hur ser familjebehandlaren på vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhåller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrån funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren på sinroll i förändringsprocessen och hur förändras den under processens gång?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrån ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrån ettmaktperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt som används i matematikundervisningen i några klasser i skolår 1 och 4. Vidare ville vi även få reda på vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i några klasser i skolår 1 och 4. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att använda två olika metoder i vår undersökning; klassrums¬observationer och ritmoment. Vårt resultat visade att de undersökta eleverna i skolår 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer än eleverna i skolår 4. Pedagogerna i skolår 4 verkade utgå mycket från läroboken men undersökningen visade även att det fanns en viss variation i arbetssättet i form av stenciler och arbete på datorn.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang.

När personvalet infördes 1998 fick väljarna ett större inflytande över vilka våra riksdagsledamöter skulle bli. Min frågeställning är om denna möjlighet har gett upphov till en ny roll för politikerna, friare från partiet och närmre väljarna. Jag har i denna uppsats bl.a. använt mig av en frågeenkät till de senaste två valens personvalda för att se vad de anser om sin roll som politiker.Min slutsats är att det idag inte går att säga att en ny politikerroll skapats genom personvalets införande. Däremot finns det tecken som starkt pekar i den riktningen och gissningsvis dröjer det inte allt för länge tills vi får se dess fulla genomslag..

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

Syftet med denna undersökning var att studera hur lärarens roll har förändrats med fokus på ett ökat elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som är relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förändringen i skolan, den förändrade lärarrollen och elevinflytande. Studien baserades på teoretiska utgångspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till elevinflytande. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lärare från senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förändring, elevinflytande, lärarrollen och framtiden.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen.

According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Syftet var att undersöka vilken roll rättvisa, stöd och personlighet spelar för medarbetares åsikter om övertalighetsarbete samt om dessa åsikter skiljer sig åt beroende på övertalighetskontakt eller anställningsposition. Totalt besvarades 127 av 391 enkäter (33%). Populationen utgjordes av övertaliga, chefer och 11% av övriga medarbetare i en västsvensk kommun. Uppfattning om hur rättvist övertalighetsarbetet varit och om stöd erhållits från organisationen bidrog signifikant till att förklara variansen i hur nöjda de övertaliga var med övertalighetsarbetet. De övertaliga ansåg att rättvisa och stöd tillämpats i lägre grad än övriga medarbetare och chefer ansåg.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Svårigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och från idrottsvärlden. Företagsledares syn på kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnå en högpresterande nivå, med ett fokus på kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn på högpresterande företag var mer rationalistisk än vad dagens litteratur är.