Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten..

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhållningssätt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet är även att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som är till för alla barnen. Frågorna vi vill ha svar på är hur pedagogerna förhåller sig till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka under påklädning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå vårt syfte har vi använd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört på fyra förskolor i Luleå kommun är observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är tillgodosedda.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem.

Vår uppgift med uppsatsen är att undersöka chefernas roll i internkommunikationen på Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmåga. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur cheferna på Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagsläget på bruket. Uppgiften fick vi på initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbättra chefernas kommunikativa förmåga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt får använda för att förstå deras kommunikativa ansvar och roll i förhållande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger på våra slutsatser från vår undersökning i kombination med väsentliga teorier..

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.