Vi har i vår undersökning fokuserat på barns utelek på en skolgård i Skåne. Syftet med vår undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute på en skolgård och hur barn använder miljön i sina lekar. Undersökningen är delvis gjord utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. Likaså pedagogens roll ute på skolgården ingår i undersökningsområdet.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om genus. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur könsrollerna stärks i interaktionen mellan pedagog och elev samt även om detta är något märkbart elever sinsemellan i grundskolans yngre åldrar.Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, men jag har även valt att beröra och presentera ett biologiskt perspektiv. Detta i jämförande syfte, för att skänka min studie en djupare förståelse i ämnet.Mina tre frågeställningar är: Bemöter pedagogen eleverna olika, beroende på om det är en pojke eller flicka? Här undersöks även vilket talutrymme flickor respektive pojkar får i klassrummet. Bär eleverna på föreställningar om vad som anses vara ?manligt? eller ?kvinnligt?? Medier är en stor del av vår vardag.

Undersökningen syftar till att belysa förskollärares pedagogiska syn på barns kommunikativa förmågor i en flerspråkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mångkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mångkulturell, flerspråkig förskola. Resultatet påvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgår även att de har olika arbetssätt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan på olika sätt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmärksammat kroppsspråket som en viktig faktor för både barn och pedagoger i en mångkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation är ett bra hjälpmedel för att motivera och stärka barnets språkutveckling.

I denna studie belyses pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad.Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

Bakgrunden till denna studie är lagförändringen första april 2006. Studiens syfte var att undersöka ett antal lärares förståelse av begreppet mobbing och kränkande behandling. De data vi använt oss av gällande detta specifika område är från Skollagen, Styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra informanter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland informanterna. Något som framkom i undersökningen är att begreppet mobbning och kränkande behandling har varit något diffust..

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling.Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort på två olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrån vårt syfte.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vår utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin närmare. I vår bakgrund presenterar vi bland annat olika läs- ochskrivinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, Läsning på Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvåolika perspektiv på läs- och skrivinlärning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen är arbetssättet syntetiskt, dvs. man utgår ifrån delarna för att steg för steg närmasig en helhet.

Sammanfattning Inom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna.