Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke.

Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogens användande av frågor till barn inom förskoleverksamheten. Studien grundade sig i vår förförståelse samt fält- och litteraturstudier, där vi utgick ifrån den så kallade utvecklingspedagogiken som även utgör en stor del av bakgrundsmaterialet. Fältstudierna bestod av observationer kring pedagogers frågor till barn på olika förskolor i Norrbotten. Dessa visade att förskolepedagogen bör vara mer uppmärksam kring hur hon ställer frågor samt det lärande som kommer därav och huruvida detta lärande överensstämmer med förskolans läroplan (Lpfö98). Tanken med studien var att öka medvetenheten och skapa diskussion kring frågornas betydelse i barnets lärandeprocess, för att möjliggöra en utveckling av förskoleverksamheten.

Efter många diskussioner kring ämnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trädde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och på så sätt få en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan använda sig av i det förebyggande arbetet.I vår litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kännetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges även förslag på förebyggande åtgärder.För att undersöka vår fråga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i årskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utsträckning och på varierande sätt..

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

Enligt läroplanen framgår tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt kränkande behandling. Det är pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det åsidosätts har barnet som utsätts för kränkningen, rätt till skadestånd. Idag existerar metoder att förebygga samt åtgärda mobbning effekterna är dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Den här studien handlar om pedagogens roll i muntligt berättande i förskolan utifrån Merleau- Pontys livsvärldsteori där kroppen är central. Syftet med studien är att undersöka några pedagogers agerande i deras muntliga berättande; hur de använder kroppsspråk, mimik, röst men även hur de använder rekvisita när de berättar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berättande användes observation som metod. Två pedagoger har observerats vid tre olika tillfällen, och en av pedagogerna observerades vid två tillfällen med två olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utsträckning använder sig av både kroppsspråk och mimik, även om rösten används allra mest. Pedagogerna använder även sin blick för att fånga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt är viktigt för att få barnen att lyssna och fokusera på sagan..

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).