SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar.Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder..

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Detta är en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stämmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det påverkar läslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det är hon eller han som påverkar vilka böcker som läses i skolan. Att man som pedagog har svar på de didaktiska frågorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrågar, är båda viktiga aspekter i att gynna läslusten. Olika teorier om hur och varför man ska läsa presenteras för att dels visa hur man sett på skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att läsa. Elevers efterfrågan har vi fått fram genom att utföra en enkät i årskurs åtta och nio i grundskolan och ett och två på gymnasiet.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om läs- och skrivsvårigheter där vårt syfte är att undersöka vad pedagogen kan erbjuda och göra i klassrummet för elever med läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är Sveriges vanligaste handikapp (Gustafsson, 1990- talet). I litteraturavsnittet tas bland annat upp att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå utbildningsmålen. Om alla ska lyckas nå målen måste skolorna erbjuda lämpliga hjälpinsatser. Vi tar även upp en historisk bakgrund och vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning på tre förskolor i Skåne med syfte att få synliggjort hur pedagogers förhållningssätt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer på två förskolor och en kompletterande observation på en tredje förskola. Materialet spelades in med hjälp av en ljudupptagare och transkriberades därefter.Studiens teoretiska bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke på att barn lär i interaktion med sin omgivning samt att genus är ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida där pedagogerna säger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger är väl medvetna om sin påverkan på barnen samt att utomhusmiljön inte används i arbetet med genus..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.