Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang.

Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang.

Undersökningens syfte var att skapa förståelse och upptäcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och inställning till utevistelse på förskolans gård skiljer sig åt. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studien innehåller också utdrag från förskolans styrdokument och olika forskares åsikter angående pedagogens förhållningssätt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas också upp hur människans förhållande till utevistelse har förändrats genom historien. Våra frågor gällde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som påverkar den enskilde pedagogens förhållningssätt på förskolans utegård.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans läroplan. Därför valde vi att genomföra vår studie med syftet att ta reda på och belysa pedagogers syn på den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgränsades till synen på den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna påverkar barnens fria lek och därmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har också haft som utgångspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation får för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkäter för att få fram pedagogers syn på den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur pedagogers förhållningssätt till barn och deras samspel med surfplatta, påverkar barns lärande och utveckling i verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ ansats, där observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhållningssätt som framträder när pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lärande som skapas utifrån pedagogers förhållningssätt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfällen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, där faktorer på individ- och gruppnivå påverkar pedagogens förhållningssätt mot surfplattan.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan.