Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där Pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans värld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rätta verktygen till att lösa konflikterna själva så stärks barnens självförtroende och de känner sig trygga i sig själva. Vi lyfter fram olika författares syn på vad konflikter är, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på relationen mellan barn och vuxna som innebär att barn lär sig i samspel med andra, samt Johanssons syn på Pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet är att se hur konfliktlösningen går till ute i två olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi är nyfikna på att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar Pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att Pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om Pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar Pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där Pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till språkliga aktiviteter och därmedockså hur bilder kan vara språkstimulerande för andraspråksinläraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver någrapedagogiska teorier kring lärande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs också bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandraspråk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somväg till målspråket och varför man skall använda bilder och bildskapande isvenska som andraspråksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andraspråksinläraren genom att de bland annat fungerar somigångsättare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenockså åskådliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig både i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta på sin kognitiva nivå och de bildersom används i den observerade undervisningen bidrar till att de språkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och läsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandraspråkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, även om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssätt inte är ?riktigt arbete?.Men då undersökningen visar att bilder kan vara språkstimulerande på olika sättär det viktigt att Pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frågorna varför, vad och hur med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har Pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer Pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att Pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande.