Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsättningar Arbetets art Examensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. Frågeställning Huvudfråga; På vems villkor och förutsättningar är leken fri? Delfrågor; Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har Pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har Pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskoleverksamheten anser om synen på arbetet med språket. För att uppnå syftet valde vi att intervjua nio olika förskoleverksamheter i fem olika städer i landet. Även ta reda på vilket samarbete Pedagogerna har med vårdnadshavare, även vilken syn yrkesverksamma har om vem som får stöd i sin språkutveckling. Hur informanterna går tillväga för att samarbeta med vårdnadshavarna och tillsammans utvecklar verksamheten. För att besvara syftet i denna forskning valde vi att utgå ifrån en kvalitativ metod och strukturerade intervjuer med personal som arbetar på de förskolor som ställde upp för intervju.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat Pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer Pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de Pedagoger vi intervjuat.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramaPedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramaPedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om Pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar Pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med Pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad Pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem Pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lärande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frågeställningar som har besvarats är följande: Hur skiljer sig lärandet åt beroende på vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tänker Pedagogen om lärande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in på en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfällen ägde rum i klassen.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av Pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur Pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur Pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som Pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett Pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur Pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur Pedagoger stärker dessa barn.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp Pedagoger uttryckte sig om åtgärdsprogram samt att titta på samspelet mellan elev, vårdnadshavare och Pedagog i detta sammanhang. Frågeställningarna syftade till att klargöra hur Pedagogernas uttryckssätt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem Pedagoger från olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjälp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och Pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans Pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags Pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio Pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ur Pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett Pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som Pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.