Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några Pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna Pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem Pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan Pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna Pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna Pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur Pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser Pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar Pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig Pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan Pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur Pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för Pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur Pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever Pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever Pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem Pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att Pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då Pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

This study aims to discover Pedagogues perceptions of children?s sedentary behavior linked to the school and its activities. Questions that the study sought to answer was: What do Pedagogues think of when they hear ?sedentary children?. How do the Pedagogues look at their own and the schools responsibility? Advantages and disadvantages with sedentary behavior? Relationship between physical activity and sedentary behavior and the impact of environment connected to sedentary behavior? The study is qualitative and implemented through seven interviews with Pedagogues in the schools earlier years.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av Pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om Pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa Pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa Pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver Pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att Pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som Pedagog lär ut denna kunskap.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna Pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex Pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa Pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå Pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att Pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialPedagog, Pedagoger och föräldrar förekommer.Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. SpecialPedagog, Pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialPedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med Pedagoger samt fyra med föräldrar.Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling.

Under vår lärarutbildning med huvudämne ?Kultur, medier, estetik? (KME) på Malmö Högskola har vi fått möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna på hur man kan använda sig av dessa som Pedagog. Vi har under utbildningens gång bekantat oss med reflektion och lärt oss använda denna som ett verktyg i vårt lärande. Eftersom fokus legat på Pedagogens roll i skolan såg vi examensarbetet som ett utmärkt tillfälle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur barn tänker kring en teaterföreställning de nyligen sett under skoltid.

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som Pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre Pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna.Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till Pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk.

Studien har som utgångspunkt att utveckla min färglärakompetens som konstnär och Pedagog i bildämnet. För att bespara tid utgår min undersökning från en bok av Betty Edwards ?Om färg? som säger sig kunna ge kunskap i färglära på ett praktiskt och relativt enkelt sätt, i boken förklaras bland annat om färgsystem så som RGB-skala, egenskaper i färg som färgton, valör och intensitet, även kunskaper om färgens inverkan på varandra, harmoni och de olika tillstånd jag kan befinna mig i under skapandet av en bild. Genom att praktiskt genomföra bokens samtliga övningar har jag genom att analysera loggboksanteckningar, film och utfallen av mina skapade material kommit till en slutsats i denna studie. Resultatet pekar på att begreppsliggörandet är av stor vikt i processen att utveckla min färglärakompetens.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets Pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som Pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

My purpose with this study is to examine whether or how teachers are gender-conscious in preschool everyday situations. That is, if they are aware of their attitude and treatment of work on gender and what gender concept has relevance for educators. In much of the practical literature that I read, it appears that many teachers are not aware of their responses and attitudes to children based on gender aspect. I have examined how the gender work differs in the two preschools that I chosen to study.The questions that this study is based on isDoes the educators at the preschools work gender conscious in everyday situations?-Is it boys or girls who get the most attention from educators in everyday situations?What do the teachers at the preschool concept of gender?What approach have been the teachers of preschool to counteract traditional gender patterns in everyday situations?I have made ??a qualitative study where I interviewed five educators and made ??observations on the two preschools.

Syftet jag vill uppnå med detta arbete är att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill även ta reda på hur en Pedagog kan förbereda sig själv samt sina elever på sorg, hur Pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart Pedagogen kan vända sig om denne är i behov av extra hjälp. I litteraturgenomgången redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt Pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser även kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex Pedagogers erfarenheter beträffande barn och sorg.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan Pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter Pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad Pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem Pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades.