Syftet med studien är att ta reda på vilket förhållningssätt några pedagoger har till mångkulturalitet. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor i ett mångkulturellt område. För att ta reda på vilket förhållningssätt några pedagoger har till mångkulturlitet har vi valt att genomfört fyra observationer och fyra intervjuer med pedagoger i förskolan. Det visade sig att de svenska normerna är ständigt närvarande. Det finns ett dilemma med att synliggöra barnens kulturtillhörigheter, nämligen att barnen blir representanter för en kultur snarare en unik individ.

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsom elevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olika perspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachers´stories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

Vårt syfte med denna studie var att med utgångspunkt i några pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan användas som hjälpmedel för att främja barns tal- och skriftspråksutveckling. Vi formulerade även två frågeställningar som hjälp för att kunna uppnå vårt syfte. Vår studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att både surfplattor och datorer används i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftspråksutveckling, men på skilda sätt. Datorer används mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansåg hade fokus på lärande.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lärare i ämnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhåller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, både i undervisningssituationer samt i betygsättning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys känsla av sammanhang. Resultatet har visat att lärarna är väl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkänt betyg..

Efter många diskussioner kring ämnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trädde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och på så sätt få en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan använda sig av i det förebyggande arbetet.I vår litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kännetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges även förslag på förebyggande åtgärder.För att undersöka vår fråga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i årskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utsträckning och på varierande sätt..

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bär med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebär, samt vad olika forskare anser om ämnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod är bäst lämpad för då syftet är att undersöka informanternas personliga åsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebär att ämnesgränserna suddas ut och att ämnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmågor är den viktigaste utgångspunkten för undervisningen. Resultatet visar även på både positiva och negativa aspekter.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg..

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år.