Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan reporänta och bostadspriset.Metod: En kvantitativ metod där man gör en korrelationsanalys och regressionsanalys.Teori: Den effektiva marknadshypotes samt statistiska teorier som aritmetiskt medelvärde, regressionslinje, korrelationskoefficient  och hypotesprövning.Empiri: Data är hämtad från riksbankens hemsida, och bostadspriset är hämtad ifrån Statiska centralbyrån som använder fastighetsprisindex för att mäta förändringen av bostadspriset.Slutsats: Det har visat sig att reporäntan och bostadspriset har ett ganska starkt negativt samband enligt både korrelationsanalysen och hypotesprövningen och detta samband uppstår under samma år. Samtidigt som att bostadsmarknaden verkar vara effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen. Det visar att en förändring i räntenivån kan uttrycka en direkt förändring på bostadsmarknaden. Detta innebär att reporäntan sänks och bostadspriserna har en tendens att stiga upp. .

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Syftet med denna studie är att studera sambandet mellanorganisatorisk rättvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet är även att undersökasambandet när det kontrolleras för kön, ålder, yrke ochanställningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frågeformulär och därefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys där flera gruppers medelvärdesskillnader har jämförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rättvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstår somsignifikanta respektive icke signifikanta när det kontrolleras för kön,ålder, yrke och anställningsform.

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt.

Individuell, prestationsbaserad lönesättning syftar till att öka anställdas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorättvisa i relation till egen insats samt vid jämförelser med andra människor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsställelse, innehållande variablerna: faktisk lön, lönerättvisa och attityd till individuell lönesättning, med hänsyn till bakgrundsvariablerna kön och ålder. Författarna ville ta reda på modellens förklaringsvärde samt vilken av faktorerna som bäst kunde predicera lönetillfredsställelse bland sjuksköterskor. Studien baseras på data som insamlades 2004.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.