Sökresultat:
713 Uppsatser om Pbs-skala - Sida 47 av 48
Helstryp kontra sele - en studie om dess påverkan på hunden
Under många år har människan försökt att kontrollera sin hund med hjälp av ett koppel fäst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra när de känner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet på promenad, vilket är problematiskt vid koppelträning. Man kan ta till en del olika hjälpmedel för att få hunden att sluta dra, men en del kräver både mycket kunskap och färdighet för att användas rätt. Ett av dessa hjälpmedel är helstrypet, ett slags halsband som dras åt runt hundens hals när hunden drar. Detta är framtaget som ett träningsredskap när man tränar med negativ förstärkning.
Friktion mellan snö och olika takmaterial samt provning av
snörasskydd
I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial påverkar det problem som uppstår under vinterhalvåret, nämligen snöras från tak. Därutöver provas också tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvärdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet är uppdelat i två steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att få en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas även upp vilka risker som kan uppstå med snö på tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsägare ska sköta underhåll av snörasskydd och snöskottning från tak.
Utomhuspedagogiska rum : hur naturen kan användas som undervisningsmiljö
Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.
Varv på Beckholmen
Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.
Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrån Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.
4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.
Vår nya matkultur?
Sammanfattning Titel: Vår nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: Många människor i dagens moderna samhälle upplever sina liv som stressiga. Brist på tid samt en ständig strävan att få tiden att räcka till för alla de aktiviteter, plikter och fritidsintressen som man vill och måste hinna med, gör att man tvingas välja bort vissa aktiviteter. Ett exempel på en aktivitet som många människor då väljer bort är matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att människor på förhand planerar sina måltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver långkok i större skala.
En ny mötesplats i Lövholmen, Stockholm : en studie om hur anpassning till ett förändrat klimat med ökade vattennivåer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser
Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare.
I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras
på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.
Vad tycker bilister om vägnära skogar : två enkätstudier
Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet
med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät
undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs
typ som uppskattas mest av bilister.
I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första
enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.
ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.
Luthersk prästutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982
Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.
ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns
mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har
varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle.
Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt
att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare
beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån
dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs
olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de
omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social
mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett
stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna.
Energikombinat : en studie inom Carpe Futurum
Kraftvärme är en energieffektiv metod att producera både el och fjärrvärme men användningen av denna produktionsform begränsas av att fjärrvärmebehovet vanligtvis är lägre under den varma delen av året. På senare tid har både forskning och nybyggda anläggningar visat på synergieffekter av att samordna produktion av biodrivmedel eller förädling av trädbränslen med kraftvärmeproduktion i en så kallad energikombinatanläggning. Då Vattenfall Värme Uppsala är i behov av att ersätta sitt befintliga kraftvärmeverk utreds i denna studie möjliga ekonomiska och miljömässiga fördelar med att bygga en energikombinatanläggning. I studien utreds ett antal olika tekniker som kan tänkas ingå i energikombinatet och ett antal alternativ väljs ut för vidare analys. Alternativen jämförs sedan med ett referensalternativ bestående av enbart ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk.Studien visar att en energikombinatanläggning bestående av ett kraftvärmeverk i kombination med tillverkning av pellets eller black pellets kan leda till ökad lönsamhet jämfört med enbart ett kraftvärmeverk.
Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.
Värmelagring i byggnader : Kan en god värmelagringsförmåga kompensera ett högt U-värde?
Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.
Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt
orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att
den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och
ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att
kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och
urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till
kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av
den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att
äldre spår helt raderas ut.