Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur musik används i TV-reklam för att förstärka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som använts har hämtats från ett antal skilda områden då ämnet i sin helhet är relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjärnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Although research on gothic fiction has given limited attention to children?s fiction, the last two decades have witnessed an increasing interest. To date the focus has been mainly on English literature with a recurring tendency to define children?s gothic fiction as a text corpus separate from gothic fiction in general. As a result, children?s gothic fiction has become isolated and is not considered as part of the gothic genre, neither the literature nor its adaptations.The aim of this study is to view children?s gothic fiction as an integral part of the gothic genre.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor. The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning.

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter.

Sammanfattning ? "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility"Datum: 18 januari 2013Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980)Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility"Handledare: Finn Wiedersheim-PaulNyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckageFrågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv?Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats.Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs.1.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning påkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemål, preferenser ochframtidsförväntningar- ett behandlingsprogram förläkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.Syfte:Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander.