I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Inom emotionssociologin anses känslor utgöra en grundläggande drivkraft bakom mänskligt beteende -såväl kärleksfull altruism som dysfunktionellt våld. I denna studie undersöks våld i den nära relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv där syftet äratt belysa, förklara och förstå emotioner som drivkraft till våld i nära relationer. En innehållsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med våldsutövare i nära relationer. Innehållsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och våld där hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till våld i nära relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmänskliga relationer och oförmåga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för våldsamt beteende..

Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering.

Kritiken mot den traditionella budgeten har ökat sedan 1970-talet och det har blivit allt vanligareatt företag avskaffat budgeten delvis eller helt. Eftersom företag som inte upprättar budgetaristället gör rullande prognoser, väcktes frågan om det går att låna pengar utan en budget somunderlag. Vi blev därför intresserade av att ta reda på om en av de stora affärsbankernaskreditbedömning skiljde sig åt mellan de olika underlagen. För att undersöka detta utförde vi enkvalitativ studie på Svenska Handelsbanken AB eftersom att vi behövde få djupare svar urbankens perspektiv när det gällde möjligheten att låna ut pengar till budgetlösa företag. Vi kundesedan dra slutsatsen att bedömningen av budget och prognoser inte skiljde sig åt och att de kanbetraktas som samma sak ur bankens synvinkel..

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde.

Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv.