Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna. Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtPatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.

Ett ökande problem inom Europa och Sverige är invasiva skadegörare på vedartad material av släktet Phytophthora. Dessa introducerade Patogener har samevolverat med värdväxter i sin ursprungliga miljö. När dessa skadegörare sprids i andra ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp på flertalet olika växter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis är en typisk sådan skadegörare, vars geografiska ursprung är oklart men troligtvis är den en hybrid mellan två arter av Phytophthora som med hjälp av plantskolehandeln möts.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara Patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Under vintrarna 2006/2007 och 2007/2008 vittnade man i USA om storskaliga förluster avhonungsbin (Apis mellifera). Gemensamma symptom för dessa förluster var att arbetarbinförsvann från kolonierna fastän det fanns rikligt med mat och inga tecken på infektion av någonparasit. Fenomenet fick namnet Colony Collapse Disorder (CCD) eftersom det slutgiltigastadiet var att kolonierna kollapsade. Denna översiktstudie ämnar till att reda ut begreppetCCD och se över vilka potentiella orsaker den rådande forskningen föreslår och vad man harkommit fram till sedan utbrottet 2006. Resultaten indikerar att det antagligen inte är en ensamfaktor bakom CCD utan att flera faktorer samverkar.

Utbrott med pneumoni i kalvbesättningar är förenat med både ökade arbetsinsatser och produktionsförluster för djurägaren. Av den anledningen är det av intresse att hålla sjukdomsutbrotten nere, något som ibland är lättare sagt än gjort då många olika infektionsagens samspelar med såväl miljöfaktorer som kalvens egen fysiologi vid etablering och spriding av luftvägsinfektioner.I den här studien ingick 30 förmedlingskalvar av mjölkras som ursprungligen köptes in från 10 olika besättningar för att ingå i ett försök på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Strax efter att kalvarna anlänt till stallokalerna insjuknade majoriteten av dem med varierande grad av luftvägssymptom, lös avföring/diarré och nedsatt allmäntillstånd, något som är mycket vanligt då kalvar från olika besättningar integreras. De kalvar som visade påtagliga symtom på luftvägsinfektion behandlades med penicillin-prokain. Blodprov togs från alla individer i samband med ankomst samt 19-34 dagar senare strax innan avlivning.

The aim of this study was to in laboratory experiments investigate how addition of urea, ECOX and structural materials can optimize sanitization during composting of sewage sludge. Today we strive for a sustainable society and the importance of closing the nutrient loop increases. It has therefore become even more important to safely reuse plant nutrients from human excreta to agricultural land. Partly because it increases the sustainability of society as the world's supply of many nutrients are finite, partly because it promotes human health, both by reducing disease transmission and by increasing Agricultural production. An untapped resource such as sewage sludge that is rich in nutrients and humus-forming materials could replace parts of the commercial fertilizers used in Sweden today. owever, sewage sludge contains undesirable substances such as heavy metals and drug residues, and pathogenic microorganisms.

Kvarstående betäckningsinducerad endometrit är ett stort problem inom hästnäringen och så även andra typer av endometrit. Detta är den främsta orsaken till infertilitet hos ston. Vissa ston är nämligen oförmögna att klara av den inflammatoriska reaktion som normalt följer av betäckning (för att eliminera sperma och Patogener) eller så drabbas de lättare av kroniskt infektiös endometrit, oavsett betäckning. Det finns otaliga förslag till förklaringar till varför de inte kan hålla uterus fri från inflammation såsom defekta myometriekontraktioner, stoets reproduktionshistoria eller anatomiska aspekter (t.ex. pneumovagina, otillräckliga mekaniska barriärer eller en horisontell uterus).

År 2002 började det anläggas en skogsträdgård i Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Idén och kunskapen kom från England varifrån också begreppet kommer. Just att den började anläggas när den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den är en av Sveriges första skogsträdgårdar om inte den första. Idag har skogsträdgården på Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna återföra trädgårdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogsträdgårdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie på böcker och tidningsartiklar inriktade på skogsträdgårdar i tempererat klimat.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) är en liten bakterie utan cellvägg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien är svårodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover från uretra/vagina. M.

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Schimpanser (Pan troglodytes) är människoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstånd främst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstår vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrån detta välja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda är komplex, det finns olika skäl bakom varför man inför återplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillräckligt genetiskt material, för att hjälpa utrotningshotade djurarter eller för att på nytt introducera en art till ett habitat där de tidigare funnits men nu utrotats på.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Idag ställs stora krav på matpotatisen utseende. Att förbättra skalfinishen är många gånger önskvärt för matpotatisodlaren. En försämring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmärksammats av Lars Bolin, VD på Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och därigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom området är förhoppningen att minska problem med skalhållfasthet. Målsättningen är att hitta metoder som ger potatisen ett bra hållfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.