Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient.

Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD.Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier.Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården.Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar..

Fortfarande idag sätter ordet JV skräck i många utländska investerare på grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tänker inte göra omvärlden några gratistjänster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna är väl medvetna om sin potential och kommer inte att ingå JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingå JV med utländska företag är i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. När de väl fått den kunskap de behöver för att kunna gå vidare själva kommer de nog inte att visa någon välvilja mot sina gamla partners.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Bakgrund: Patienters upplevelser av intensivvård har i många studier undersökts från ett kvalitativt perspektiv. För att kunna skapa resultat som är generaliserbara behövs kvantitativa studier som utgår från validerade instrument.Syfte: Syftet är att översätta, validera och testa instrumentet Intensive Care Experience Questionnaire (ICEQ), vilket har för avsikt att undersöka patienters upplevelser av att vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: Instrumentet översattes till svenska i en process som inkluderade både expertgruppsbedömning och back-translation till engelska. Den svenska versionen av ICEQ (items=31) testades i en pilotstudie med patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning.Resultat: Deltagarna (n=14) hade en medianålder på 59 år och medelvårdtid på 2,0 dygn. Majoriteten var nöjda med vården, men många patienter som erhållit invasiv ventilatorbehandling hade skrämmande upplevelser. Genom en explorativ faktoranalys skapades fyra kategorier av frågor.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.