Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Syfte: Syftet med den här studien var att kartlägga upplevelsen av omhändertagandet bland föräldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den här rapporten har erhållits genom litteratursökning på PubMed. Främst användes artiklar som berör upplevelsen av omhändertagandet, men även litteratur och hemsidor från svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förståelse av och för att erhålla ytterligare information om omhändertagandet i södra Sverige utfördes även en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkätstudie tillfrågades 55 personer, varav 24 var föräldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift för kvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män. Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finns idag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket. Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapa tilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördes intervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodominerat yrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevde bemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever många traditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvar hos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudenters omvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt. Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manliga sjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blir därför en uppskattad minoritet.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Purpose:mental illness and the effect it has on individuals social network and relationships, and vice versa.The purpose of this study is to shed light on the rarely mentioned subject of severe Method:analysis was performed on a total of 15 interviews, which consists of three individuals with severe mental illness. The focus of the study was the subjects? description of the social network, excluding clinicians and other professionals.This study is inspired and conducted in a Grounded Theory manner. A secondaryFindings:may it be with specific individuals or groups. They describe the importance of surrounding themselves with people who do not judge them and it is through them they get validated.Places have been emphasised as having special meaning for the social interaction and overall wellbeing for the subjects.There is active actions for social interactions/relationships taken by the subjects,Conclusion:their social network.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study.

The aim of this paper is two-fold. Firstly, it is the production of a historical and chronological narrative describing the development of the Swedish Red Cross Hospital in Pusan during the years 1950-58. Secondly, it is the investigation of the objectives and aspirations of the organisations and institutions involved and how they affected how the hospital developed during the wartime years and up until the inauguration of the Scandinavian educational hospital, the National Medical Centre, in Seoul. Shortly after the outbreak of the Korean War in 1950 Sweden, a neutral nation, offered to send a contingent for the establishment of a 200 bed mobile field hospital which was to be subjected to the command of the Eighth US Army in Korea. In the end a larger semimobile evacuation hospital was set up in Pusan where both UN soldiers and PoWs were treated, and it came to be known as the Swedish Red Cross Hospital. The decrease in and finally the cessation of hostilities in 1953 opened up for treatment of Korean civilian patients and such work was conducted not only at the Swedish hospital but all over Pusan, though initially it was not formally sanctioned by American and UN authorities.

Context: Lip-to-Lift (L-t-L) is a bedside-method for measuring oral transit time at swallow. It was designed for a swallowing examination of persons on nursing homes where weight loss was noted in people with average L-t-L-time >5 seconds (Sandin, 2005). The measurement was validated and evaluated by Eriksson, Bremer Zerpe (2008).Objectives: The study objective was to examine L-t-L on a group of young adults without swallowing disorders and as to examine the inter- and intra-judgereliability of the measure.Questions:What is the L-t-L-time for young adults without swallowing disorders?Are there any gender differences regarding L-t-L-time?How high is the inter/intra-judge reliability of L-t-L?Method: Examination of L-t-L-time was carried out on 20 young adults, aged 19-27 years, without swallowing disorders after Sandin?s (2005) instructions. Measurements of 20 swallows per person were made.Results: The average L-t-L-time of young adults without deglutition-difficulties was 1.13 seconds (sd =.14).

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.