Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.

 För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring.

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar. Det är oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det är därför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvård och att de har förmåga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver också en förståelse för hur hon kan hjälpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att få en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning påverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett Patientperspektiv.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett Patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen.

Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på Patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs.

När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra.

Det enda vi vet med säkerhet här i livet är att vi någon gång kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vårdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som används inom den palliativa vården på en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna användas genom hela vårdprocessen kring den döende patienten. Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med ångestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling på BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i Sollefteå. Syftet med uppsatsen har också varit att ta reda på i vilken utsträckning terapeuterna på dessa mottagningar har använt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivå i kognitiv terapi inneburit någon skillnad i användandet av begreppen i samtalen.Utvärderingen har skett med hjälp av genomgång av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna.Resultatet visar att ungdomarna i hög utsträckning fått hjälp av samtalsbehandlingen och ungdomarna påvisar också många andra hjälpsamma faktorer. De har också i hög utsträckning uppfattat och ansett sig hjälpta av samtalen utifrån vissa kognitiva nyckelbegrepp.

ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett Patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen.

När människor blir sjuka kan det normala sättet att uttrycka sig förändras, man kan sakna de nödvändiga begrep-pen, känna sig osäker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmågan. Hur den enskilde vårdarens bemötande är blir avgörande för hela patientens vårdupplevelse. Många vårdare lyckas men även erfaren vårdpersonal kan ha svårigheter att få till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhållningssätt som kan främja kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Nio artiklar som har vårdar respektive Patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara närvarande: Att vilja förstå: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att våga mötas i situationen.