Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur Patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur Patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett Patientperspektiv.

Störd sömn resulterar i otillfredsställda behov som fysiologiska behov, behoven av trygghet, samhörighet, uppskattning, utveckling och personlig tillväxt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva störd sömn på sjukhus ur Patientperspektiv. Studien har baserats på 14 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och analyserades med en metod för systematisk översikt. Analysen resulterade i tre huvudgrupper: Faktorer relaterade till patienter, faktorer relaterade till den fysisk miljö, faktorer relaterade till sjukvårdspersonal. resultatet visade många omständigheter som störde sömnen bland patienter, t.ex.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.

Bakgrund: År 1994 fick distriktssköterskor förskrivningsrätt för läkemedel ur ett specifikt läkemedelssortiment. Det har framkommit att förskrivningsrätten för läkemedel använts olika bland distriktssköterskorna. I Sverige är inte mycket forskning gjord kring distriktssköterskans förskrivningsrätt Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att nyttja sin förskrivningsrätt för läkemedel i arbetet på vårdcentral. Metod: I studien deltog tre distriktssköterskor från två vårdcentraler. Författarna har valt att använda en kvalitativ design med induktiv ansats.

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hälsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion är viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet när det gäller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys. Vignettemetoden användes vid intervjuerna.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur Patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett Patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment.