Patientjournalen är framförallt ett arbetsverktyg inom vården, men journalen är också en in-formationskälla för patienter och anhöriga. Även andra läsare ska kunna förstå patientjour-nalen eftersom den används vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försäkringsbolag och forskare. I Patientjournallagen har formuleringen om att språket ska vara så lätt som möjligt att förstå för patienten funnits sedan 1985. Vårdper-sonal framhåller ofta att detta inte går att kombinera med att skriva effektiva, säkra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag i Patientjournalen som kan påverka begripligheten i första hand för patienter men även andra läsare. Metoden som an-vänds är kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjälp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.

Bakgrund: Dysfagi innebär avvikelser i den normala sväljningsfunktionen och är en vanlig funktionsnedsättning till följd av stroke. Tidigare studier har påvisat att incidensen av dysfagi i det akuta skedet efter stroke är 41-68 %. Kliniskt sett upplevs incidensen ha minskat de senaste tio åren. Syfte: Syftet med denna studie var därför att (1) undersöka den nuvarande incidensen av orofaryngeal dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter, (2) undersöka hur många av deltagarna som upplever svårigheter att äta och svälja samt bedöms lida av dysfagi enligt vårdpersonal. Metod: Sextiotre patienter inkluderades i studien, av dessa fick 42,9 % diagnosen stroke. Samtliga deltagare genomgick en dysfagibedömning inom tre dygn efter inskrivning på vårdavdelning. Denna bestod av testerna the Standardized Swallowing Assessment ? Svensk översättning (SSA-S) och sväljkapacitetstest (SCT).

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter.

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen.

Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en Patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje Patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Dagens elektroniska Patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta Patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar Patientjournaldata för att möta framtida krav på Patientjournaler och Patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

Audiological rehabilitation is a complex process and can involve medical, educational, psychological, social and technical proceedings. The audiologist's part in this process is essential. The purpose of the study was twofold: to describe the audiologist's working process and to explore patient records written by audiologists according to structure, content and comprehensiveness. Method. Out of rules and regulations, code of ethics and literature concerning audiological rehabilitation from the audiologist's point of view, a model for the audiologist's working process was developed.

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvårdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samråd med patient och närstående identifiera perioperativa vårdbehov, upprätta en omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vid all vård av patienter ska Patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska både muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvärdera den perioperativa vården. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska Patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk Patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.