Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.

Stroke drabbar varje Är ca 25 000-30 000 mÀnniskor i Sverige och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken. Det Àr ofta förödande att drabbas, bÄde för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sin situation ca ett Är efter insjuknandet? PÄ vilket sÀtt kan sjuksköterskan under vÄrdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod: Litteraturstudien bygger pÄ nio kvalitativa studier och en som Àr kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. BÄde kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjÀlp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; kÀnslan av hopp och glÀdje samt oro, kÀnslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskÀnsla, identitet, stöd och trygghet i ÄterhÀmtningsprocessen, relation till andra och sig sjÀlv, plÄgsam smÀrta, emotionellt och fysiskt vÀlbefinnande,önskan om att ÄtergÄ till det normala livet och upplevelser av sjukvÄrdspersonalensstöd.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. MÄnga Àr oroliga över sitt tillstÄnd och för mÄnga Àr det den första kontakten med sjukvÄrden. VÄrdpersonalens bemötande Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar.

Bakgrunden till detta arbete var att vÄr hÀlsouppfattning pÄverkas av en mÀngd faktorer. Inom familjer var detta nÄgot som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars vÀlmÄende och vÀlbefinnande. Inom den pediatriska vÄrden beskrevs samarbete mellan patienter, förÀldrar och vÄrdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vÄrd kunde, beroende pÄ hur den fungerade, pÄverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser pÄ positiva och negativa sÀtt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vÄrden pÄ sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, förÀldrars och vÄrdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvÄrdnad.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som till viss del omgÀrdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga sÀkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist pÄ bekrÀftelse frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens sida. Genom denna brist pÄ bekrÀftelse kan en mÀnniska som redan Àr tyngd av sina symtom kÀnna sig krÀnkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. DÀrför Àr det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden och pÄ sÄ sÀtt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekrÀftande möte mellan sjukvÄrdspersonal och patient.

Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences.

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dÄlig prognos och leder ofta till döden. DÄ bot inte lÀngre Àr möjligt blir palliativ vÄrd aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri frÄn smÀrta och plÄgsamma symtom, att man varken pÄskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad pÄ empiriska studier inom det valda Àmnet.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvÄrden, samt vilka förbÀttringar de föreslÄr.Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat pÄ de öppna frÄgorna i en nationell patientenkÀt. Svaren analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vÄrdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt vÀntetider under vÄrdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vÄrdades inom slutenvÄrden ansÄg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förÀndras till det bÀttre. FörbÀttringar av mÄltider och sjukhusmiljön önskades, dessa omrÄden upplevdes otillfredsstÀllande.

Bakgrund: Den palliativa vÄrdens frÀmsta syfte Àr att frÀmja patienters vÀlbefinnande och den ska utmÀrkas av integritet och vÀrdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvÄrden finns möjligheten för fler palliativa patienter att vÄrdas i hemmet. Detta stÀller krav pÄ sjuksköterskors och nÀrstÄendes kompetens. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva nÀrstÄendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: En litteraturstudie utfördes dÀr tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvÄrd har under de senaste decennierna gÄtt mot kortare vÄrdtider. En del patienter pÄ sjukhus vÄrdas under betydligt lÀngre tid Àn genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en kÀnsla av hopplöshet pÄ grund av ovisshet gÀllande sjukdomsförlopp och vÄrdtidens lÀngd, saknad av familj, en lÀngtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. FÄ studier inom medicinsk slutenvÄrd har undersökt patienters upplevelser av att vÄrdas lÀnge pÄ sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas mer Àr 40 dagar pÄ sjukhus.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Bakgrund: Att komma till en akutmottagning kan vara frustrerande och utlÀmnande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelser av bemötande och information vid besök pÄ en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades tretton vetenskapliga artiklar. Genom innehÄllsanalys formulerades tre kategorier och 6 underkategorier.