Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Efter utskrivningen övertar ofta närstående vårdandet, vilket kan påverka de närståendes livssituation och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes situation när de vårdar personer som har drabbats av en stroke, samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien innehåller sammanlagt 21 studier inom det valda området och dessa har sedan analyserats. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; upplevelser och stöd, samt i fyra underkategorier; graden av upplevd belastning, rollen som närståendevårdare och deras upplevda livskvalitet, behov av stöd och stöd från sjuksköterskan.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden.

Detta examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer, där syftet var att beskriva personers erfarenhet av hur trötthet efter stroke påverkade utförandet av dagliga aktiviteter. I studien framkom det att trötthet påverkade utförandet av dagliga aktiviteter hos personer som fått en stroke, långt efter insjuknandet. För att möjliggöra ett utförande av aktiviteter trots trötthet var det av vikt att finna balans mellan vila och aktivitet vilket det fanns svårigheter att finna. En obalans mellan vila och aktivitet innebar ett försämrat aktivitetsutförande hos informanter. Att ha motivation till och att engagera sig i meningsfulla aktiviteter samt stöd av närstående var betydelsefullt för informanter i samband med att påbörja och slutföra aktiviteter.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline.

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline.

När en person har genomgått stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan även för deras närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse för närståendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser till personer som genomgått stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Stroke är en vanlig förekommande hjärt- och kärlsjukdom världen över. Vid stroke uppstår en skada i hjärnan på grund av syrebrist. Orsaken är antingen en infarkt eller en blödning i hjärnans kärlsystem. Detta kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Sjuksköterskan kommer ofta att komma i kontakt med personer som insjuknat i stroke och därför är det viktigt att ha förståelse för hur de erfar livet efter stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av livet efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på studier med kvalitativ ansats.

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Stroke är den vanligaste orsaken till långtidssjukvård och leder bland annat tillnedsatt balans. Personer som haft en stroke utgör en av de största målgrupperna för fysioterapeutisk behandling, som framförallt består av träning av personens funktionsnedsättningar exempelvis rörlighet, styrka och balans. Den nedsatta balansen som uppstår efter en stroke medför en försämrad gångförmåga och ökad risk för fall. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan balans och bålstabilitet samt att en förbättrad balans medför en förbättrad gångförmåga och minskad fallrädsla. Redcord® är ett koncept sominnefattar instabil träning i slingor och bålstabilitetsträning med instabila redskap har visat på signifikanta förbättringar gällande balans hos personer som haft en stroke.

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.