Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation.

Hemmet som vårdplats har och kommer att få en allt större betydelse. Det har skett en utveckling mot att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Hemmet är en betydelsefull plats, full av normer och värderingar. Att möta patienter i deras hemmiljö ställer höga krav på vårdarna, som skall utgå från patientens perspektiv. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor från hemsjukvården.

Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke som kan innebära mycket stress. Arbetsmiljön har en stor betydelse för vilka källor som orsakar stress. Det är ofta arbetsrelaterad stress som orsakar att sjuksköterskor säger upp sig och lämnar yrket. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som orsakar stress i arbetsmiljön. Författarna har använt sig av Graneheim och Lundmans analysmetod där textenheter identifierats för att kondenseras och kategoriseras.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas.Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska.Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet.Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

Bakgrund: Beröring är nödvändig för hälsan och välmående. Beröringssinnet är det sinne som utvecklas först och som lämnar kroppen sist i livet. Mjuk massage är en etablerad metod inom delar av sjukvården sedan början av 1990-talet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser och effekter av mjuk massage. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och elva kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukväggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav åtta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. Resultat: Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förändringar som påverkade det dagliga livet.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård.

En implanterbar defibrillator (ICD) är nuförtiden en väl beprövad behandlingsmetod för patienter som överlevt ett hjärtstopp eller har en avancerad hjärtsjukdom och därmed har ökad risk för ventrikulära arytmier. Syftet med vårt arbete var att beskriva ICD-patienters livskvalitet och de livsomställningar som en ICD-implantation medförde. Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Willman et al. Resultat visade att livet med en ICD innebar omställningar och förändringar som många patienter inte var helt förberedda på. En defibrilleringschock visade sig inverka negativt på livskvaliteten.

IntroduktionTill yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är deflesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skallfå gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, isynnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienternakommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen.SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativomvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.MetodDet är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001-2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatVid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser viddagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.