Brister har påvisats i kunskapen hos vårdpersonal om våldtagna patienters omvårdnadsbehov. Den bristande kunskapen kunde innebära att våldtagna patienter erhöll otillfredsställande omvårdnad. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Katie Eriksson.Syfte: Syftet var att beskriva våldtagna patienters upplevelse av omhändertagandet i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie som byggde på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier samt två studier vilka var både kvalitativa och kvantitativa. Två huvudtema för omvårdnad skapades och fem undertema framkom.Resultat: Två tema framkom, positiva upplevelser av omvårdnad och negativa upplevelser av omvårdnad med respektive undertema. Resultatet visade i huvudsak att patienter upplevde tillfredställande omvårdnad men brister påträffades fortfarande.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje år varav 20000 är förstagångsinsjuknade och cirka 10000 dör varje år. Cirka 85 % får hjärninfarkt och 15% får hjärnblödning. Nedsatt gångförmåga är vanligt bland personer med stroke och styrketräning och gångträning är två metoder som kan användas i syfte för att förbättra gångförmågan Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur kring uppgiftsorienterad träning och styrketräning som behandlingsmetod för att förbättra gångförmågan för strokepatienter. Metod: Litteratursökning på databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sållat hittades 12 artiklar som ansågs relevanta för studien.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet.Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke.Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter.

Människor som drabbas av stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svårigheter att anta nya roller: leva i en förändrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju.