I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Introduktion: Världshälsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett särskilt behov av att bli lyssnade på och få hjälp med sina problem. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på unga vuxna Patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vård och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmåga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera Patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Humor är en viktig del av vår vardag och har stor betydelse för människans välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av humorns betydelse i omvårdnadsarbete. Studien baserades på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar från år 1994 till år 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Humor kräver anpassning: Humor skapar gemenskap, underlättar kommunikation och helhetstänkande: Humor lindrar ängslan, underlättar svåra situationer och förmedlar kärlek: Att skratta tillsammans med kollegor stärker atmosfären.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva Patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs Patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa Patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa Patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner.