Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen.

Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken ? avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan ? en del av vårdmiljön.

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Forskning visar att få personer har möjligheten att få välja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar på möjligheten att få vårdas hemma är tillgång till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga måste kunna känna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgängliga. De professionella vårdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna välja att vårdas hemma under sista tiden i livet.

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

Bakgrund: Konsumtion av kopierade produkter ?r ett globalt fenomen och allt flera produkter uts?tts f?r plagiarism. Med internets framg?ng exponeras konsumenterna f?r mer information i nutid ?n n?gon annan tidpunkt i historien. Denna information kan bidra till att p?verka individers k?pbeteende och k?pbeslut. Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att unders?ka n?jdheten bland konsumenterna som k?per replika parfymer.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.