Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintligforskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt.Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade tvåhuvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorinindividuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dessfunktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar ilivsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom merinformation om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till undertillfrisknandefasen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.

IBS patients experiences of eating the low FODMAP-dietIrritable bowel syndrome (IBS) is a common, functional gastrointestinal tract disorder. The disease is benign but may cause much suffering for the individual. The treatments available are used to relieve symptoms. One nutrition therapy is to exclude fermentable oligo-, di-, monosaccharide and polyols, so callde FODMAPS, from the diet. This diet is proven successful and even significantly better than the standard nutrition advice for IBS.

Tidigare forskning har visat att det upplevs svårt för patienter med KOL att sluta röka fastän det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhälle är det många patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL är, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehåller och hur de påverkar vår kropp. Bakgrunden beskriver även hur motiverande samtal kan användas som ett verktyg för rökavvänjning och sjuksköterskans roll i detta hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka när de lider av KOL.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebär ofta att vårda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmågan förhindras. Det är svårt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begränsad rörlighet och påverkad kognitiv förmåga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvårdnad måste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning.

Hjärt-kärlsjukdom är en sjukdomskategori som drabbar människor över hela världen, bara i Sverige insjuknar årligen över 36000 individer i en akut hjärtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förändringar hos patienten som inte bara är av fysisk utan även själslig karaktär. När den mänskliga kroppen påverkas som en direkt följd av hjärtinfarkten sker även en förändring i patientens självbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av känslor och funderingar som inte kan återfinnas hos någon annan. För att förstå den enskilde individens situation måste vårdpersonal våga närma sig patienten i samtal, detta kan dock försvåras av en tidspressad arbetssituation på sjukhusavdelningen.Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Studien bygger på den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; upplevelser av att ändra livsstil, coping - ett sätt att hantera sin diabetes, upplevelser av en förändrad självkänsla, upplevelser av vårdpersonalens bemötande och framtidssyn. Resultat som framkom i studien var svårigheter med att ändra livsstil beträffande kostvanor, hantering av medicinering och fysisk aktivitet.

Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning.