Introduktion: Många studier i ämnet musiklyssning under anestesi beskriver hur fysiologiska parametrar påverkas hos patienter som får lyssna på musik under en operation. Kvalitativa studier saknas som beskriver hur patienten upplever att få lyssna på musik under anestesi. En omvårdnadsteoretiker, vars teori studeras, utgör bakgrunden till de vårdvetenskapliga utgångspunkterna. Begrepp som lidande och trygghet lyfts fram och sätts i relation till ämnet.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att lyssna på musik under en handoperation i regionalanestesi.Metod: Pilotstudie med två deltagare, en man och en kvinna, konsekutivt utvalda. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket består av identifiering, kodning samt skapande av kategorier i en text för att få fram en bakomliggande innebörd i en texts innehåll.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra olika kategorier om hur patienterna upplevde att få lyssna på musik under anestesi.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades.

Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för patient och anhöriga. Hela människan skall tas i beaktande och fysiska behov skall tillgodoses i lika stor utsträckning som psykiska, sociala och andliga behov. Målet är att lindra lidande i största möjliga mån, vilket överensstämmer med vad International Council of Nursing belyser vara sjuksköterskans ansvar. Vald studiedesign var litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Syftet var att beskriva vad patienter i palliativ fas uppfattar har inverkan på upplevelsen av att vara döende.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt sålänge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost ochlivsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av informationvid warfarinbehandling.

Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnadinnehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en helmänniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

The digitization in the Swedish health care sector is rapidly growing. This study investigates whether the digitalization in health care has led to higher quality and an increased value for patients. Interviews with staff in various health care professional categories were conducted to qualitatively study how the implementation of digitization is perceived in practice by those directly involved. Furthermore, an observation was made, where a doctor was followed duringa workday to study the different digitalization software tools that are being used. Previous studies and other relevant literature accompanied the study of digitalization in health care. Organizational theories were compared with the practical organization management at the studied health care organization, as well as their dependence on other authorities and companies.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen.

Hemmet som vårdplats har och kommer att få en allt större betydelse. Det har skett en utveckling mot att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Hemmet är en betydelsefull plats, full av normer och värderingar. Att möta patienter i deras hemmiljö ställer höga krav på vårdarna, som skall utgå från patientens perspektiv. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor från hemsjukvården.

Organtransplantation har sedan lång tid tillbaka intresserat människan och medicinen. På allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal då blodkärl förenades med varandra, men dock dröjde det mer än ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter världen över. Perioden i väntan på en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krävande och stressfullt skede som präglas av en kamp mot sjukdom och om begränsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i ämnet för att kunna erbjuda god vård som kan lindra lidandet.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.