Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar.

The aim with the literature study was to describe how persons with dementia and health care workers in the geriatric care experiences soft massage and to describe the derived effects for persons with dementia. Scientific articles were sampled from the databases: Medline (Pub Med), Cinahl and Psyc INFO. The main results of the study are presented in three parts: how persons with dementia experiences soft massage, health care workers experiences of giving soft massage and the health care workers descriptions on derived effects on persons with dementia. The results showed that persons with dementia experienced a positive reaction to soft massage and the health care workers did no longer feel helpless in their care service towards persons with dementia. The studies showed that soft massage decreased agitation, wandering, pain and sleeplessness.

Background: Delirium is a common condition among elderly patients who are being treated in a hospital environment. However, a large number of patients are wrongly diagnosed. The highest risk categories to develop delirium are elderly people and postoperative patients. By understanding the patients´ experiences the nurse can formulate the care to make it easier for the patient. Aim: The aim of the literature review was to illuminate elderly patients´ experiences of delirium in connection with a hospital visit.

Magnetic resonance imaging (MRI) is a safe and painless diagnostic method. The patient may become concerned, suffer from anxiety and experience the examination as unpleasant. Detailed information and a good treatment can reduce anxiety and distress for the patient. The purpose of this study was to illuminate the patient?s experiences in connection to MRI, and to describe the patients needs for information and treatment.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närståendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjärtinfarktens inverkan på relationen då en man förväntas vårda sin hustru.

Kvärre, A & Rasmusson, B-M. Att känna livskvalitet med ALS. En litteraturstudie om ALS-patienters dagliga livssituation och deras upplevelse av livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en degenerativ neuromuskulär sjukdom.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Citizens? freedom of choice has been a subject of debate in Sweden for over 30 years. This study focuses on decision making processes among patients within the Swedish healthcare system. The main conclusions are that in contrast to how patients? freedom of choice is described within governmental bills and governmental inquires and reports, patients are not following the steps included in the rational model of decision making.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskor svårt sjuka patienter. Ibland kan det bli aktuellt att på en del av dessa patienter ta ett förhandsbeslut om att inte återuppliva dem vid ett eventuellt hjärtstopp, ett så kallat ejHLR-beslut. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av ejHLR med fokus på vilken kunskap de har om innebörden av begreppet samt vilken syn sjuksköterskor har på sitt eget, patienters och de anhörigas deltagande i beslutstagandet. Studien som gjordes var en litteraturstudie och omfattade både kvantitativ och kvalitativ forskning där totalt 11 artiklar inkluderades. Resultatet visar på bristande kunskaper hos sjuksköterskor, dels om definitionen av ejHLR men även om riktlinjer för beslut om ejHLR. Det uppvisar också att sjuksköterskor anser att dem själva, patienten och anhöriga borde vara med och fatta ett eventuellt ejHLR-beslut men att rollerna i beslutsfattandet är vaga.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.