Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie har varit att utvärdera och kvalitetssäkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pågått under 18 månader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestått av ett individuellt och två gruppbehandlingstillfällen i veckan. Intervjuer och regelbundna självskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mående. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svårt psykiskt lidande.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Background: Elderly people with visual impairment increases in the society. To measure vision with visual acuity charts doesn?t indicate how patients with Age-Related Macular Degeneration (AMD) experience their disease. Aim: The aim of the literature review was to describe patients? experiences of living with age-related macular degeneration.

Aims: The aim of this study was to describe how patients that received a patient diary after their stay at an intensive care unit (ICU) had used the diary and if they found it useful for dealing with their stay in the ICU. The study also aimed to investigate if the patients felt a need for discussing their stay in the ICU and the diary with a registered nurse.Method: The study was performed as an interview study with explorative design. Six informants participated in the study. Recorded personal interviews were held with the informants. The recorded material was transcribed and analysed using qualitative content analysis on a manifest level.Results: This study shows that informants have used their diaries to establish a conception of what they have experienced during their stay in the ICU.

BAKGRUND: CABG blir en allt vanligare åtgärd vid kranskärlssjukdom inom svensk sjukvård. Målet med operationen är att lindra symtom vid kärlkramp och hjärtinfarkt samt att reducera mortaliteten. SYFTE: Syftet var att beskriva patienters emotionella upplevelser under det första året efter en CABG operation. METOD: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och därefter granskades och analyserades.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications.AimThe aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2.MethodA literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles.ResultsThe analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge.ConclusionThis study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar.

Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.

One of the bigger national diseases that belongs to the field of rheumatology is rheumatoid arthritis and it is three to four times more usual among women. The purpose of this study was to describe female patients' experience of living with rheumatoid arthritis. The method, was a review of the literature with eight articles accomplished the criteria for scientific quality done in the accordance to Polit, Beck & Hungler (2001) and are the bases to the conclusions of this study. The result shows five main themes and ten sub themes that illuminate the female patient's experience of living with rheumatoid arthritis. The main themes are: a) the pain, b) the development, c) the relation, d) the well-being and e) the future.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke som kan innebära mycket stress. Arbetsmiljön har en stor betydelse för vilka källor som orsakar stress. Det är ofta arbetsrelaterad stress som orsakar att sjuksköterskor säger upp sig och lämnar yrket. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som orsakar stress i arbetsmiljön. Författarna har använt sig av Graneheim och Lundmans analysmetod där textenheter identifierats för att kondenseras och kategoriseras.