Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov.

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning.Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt för alla individer då det ingår i människans fysiska och mentala behov. För äldre personer oavsett sexuell läggning (hetero? bi? homosexuell) är sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv. Forskning visar att många äldre saknar just kärlek och en fysisk nära kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen då de saknar kunskap inom detta område.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid..

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig sjukdom som klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen förtvinar. Sjukdomen kan ha ett hastigt förlopp vilket gör att patienterna är i behov av många hjälpinsatser. Syftet med studien är att öka kunskapen hos sjuksköterskor genom att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. För att beskriva dessa har en kvalitativ innehållsanalys använts. Med hjälp av denna modell fördjupas förståelsen av patienternas upplevelser, erfarenheter och förväntningar av sjukdomen.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) är ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. På grund av dessa patienters svårigheter att kommunicera och interagera med andra människor utgör de också en patientgrupp med ett speciellt omvårdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att identifiera de specifika omvårdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hälso- och sjukvård. Studien har utformats som en litteraturstudie där syfte och frågeställning har besvarats utifrån granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvårdnadsbehov patienter med ASD har och på vilket sätt vårdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.