Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Hundratals miljoner människor drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner (VRI),som tar sig uttryck i dödsfall och onödigt lidande. Det stjäl resurser från sjukvårdenvärlden över och inget land i världen har lyckats lösa problemet. Handhygien ansesvara den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av smittsamma bakterier.I Sverige kostar VRI samhället 500 000 vårddagar per år och det beräknas bli enutgift på 3,7 miljarder kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka omsjukvårdspersonal följer riktlinjer för handhygienrutiner, samt att belysa vilkafaktorer som kan ha inverkan på följsamhet kring handhygien. Levines teori om defyra bevarandeprinciperna tillämpades som omvårdnadsteoretisk referensram.Uppsatsen grundades på en litteraturstudie bestående av tio stycken artiklar,publicerad mellan 2001 och 2008.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna på svenska eller engelska.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa deltar i ett projekt som heter Innovation mot Infektionsom arbetar med att hitta nya lösningar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Omkringtio procent av inlagda patienter drabbas av VRI i Sverige. Studier hävdar att bristfällig handhygienär en av de vanligaste orsakerna till smittspridning. Hur väl produkterna på sjukhus fungerar förvårdpersonalen påverkar hur väl handhygienen sköts. Genom att utvärdera de produkter somanvänds idag kan det underlätta för vårdpersonalen att hålla en god handhygien.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner ? en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ?bara tvätta händerna? är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden.

MRSA infektioner på uppåtstigande trend i Sverige och klassas som en allmänfarlig sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att belysa de åtgärder som kan vara av betydelse beträffande adekvat handhygien för att minska spridning av MRSA infektioner. Arbetet är utfört som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg i Willman et al (2006). Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt en modifierad mall av Carlsson, S. & Eiman, M (2003).

Kontaktsmitta via hälso- och sjukvårdspersonalens händer är den vanligaste orsakerna till att patienter inom hälso- och sjukvården drabbas av vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier. Detta kan till stor del förhindras om hälso- och sjukvårdspersonalen utför en korrekt handhygien enligt de bestämda riktlinjerna. Men trots detta så sprids vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygieniska riktlinjer inom sjukhusen. En integrerad litteraturöversikt användes tillsammans med en systematisk litteratur-sökning i databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.Syfte.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.