Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

IntroduktionTill yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är deflesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skallfå gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, isynnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienternakommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen.SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativomvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.MetodDet är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001-2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatVid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser viddagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Det är vanligt att patienter använder sina läkemedel på ett annorlunda sätt än vad förskrivarna har ordinerat. Denna oföljsamhet kan leda till både dåligt terapiresultat och onödiga kostnader för sjukvården. Det behövs därför mer kunskap för att förstå vilka faktorer som påverkar patienters läkemedelsanvändning. Föreliggande studien syftar till att undersöka vad patienter med diagnosen hypertoni (högt blodtryck) har för attityder och inställningar till sina läkemedel. Den metod som har använts i studien är s.k.

Bakgrund: Att vara närstående på en intensivvårdsavdelning medför en kraftig påfrestning. Hur närstående hanterar situationen kan påverka patientens välbefinnande och tillfrisknande. Även närståendes fortsatta hälsa och välbefinnande påverkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna närståendes erfarenheter av intensivvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Oro är en av faktorerna att ta hänsyn till när människor ska genomgå en operation. Oro kan orsaka stort lidande och även ha betydelse för resultatet med operationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kunde minska oro hos patienter som ska genomgå kirurgi. I studien ingick 15 stycken artiklar som belyste omvårdnadsåtgärder för att minska patientens oro. Analysen gjordes med en manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Detta är en kvalitativ fältstudie med syfte att få förskollärare och dramapedagogers erfarenheter och syn på dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi använt oss av intervjuer och observationer. Undersökningsområdet har varit två förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot är 1-3 år. Studien visar att dramapedagogik är en arbetsmetod som förskollärare gärna använder.

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrån en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken intensivvårdssjuksköterskor och innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt åtta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjälpmedel; Att känna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna använda den kliniska blicken.Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrånkomlig för vården och fungerade som ett komplement och hjälpmedel för att bedriva en god omvårdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvårdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfällen utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De menade även att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna använda sig av den kliniska blicken för att främst använda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvårdnadsarbetet. Slutsatsen är att teknologin inom intensivvården påverkade i vilken grad omvårdnaden kunde utföras och var nära sammanflätad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd.