BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och behov.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat.Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial.