Patientens liggkomfort under ambulanstransport är en viktig faktor i omvårdnaden i ambulanssjukvård. Vi tror att en ökad komfort kan minska patientens lidande. Det är flera faktorer som påverkar komforten i en ambulans, hur fordonet framförs, hur vårdaren agerar, patientens tillstånd mm. När det kommer till liggkomforten är personalen begränsad av det material som finns att tillgå. I syfte att förbättra komforten har vi haft möjlighet att prova en säck, att transportera patienter i och jämföra den med det gamla sättet, med lakan och filtar.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka patienters inställning till att dela rum med patienter av motsatt kön och ålder. Metoden som användes var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utfördes på två akutkirurgiska avdelningar. Det var 33 inneliggande patienter som deltog i studien. En studiespecifik enkät delades ut med tio frågor och två frågor om kön och ålder. Frågorna rörde olika synpunkter om hur det är att dela rum med andra patienter och om hur det är att dela rum med patienter med motsatt kön och ålder.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Ett av patientens främsta behov under sjukhusvistelse är att få information angående sin hälsa och pågående vård. Informationsutbytet under en sjukhusvistelse sker till största del under en rond. Studier visar att patienter upplever bristande bemötande och information vid olika kontakter som patienten har med vården. Syftet med studien var att beskriva Patienters erfarenheter, upplevelser och förväntningar av rond. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats, datainsamling skedde med semi- strukturerade intervjuer och data analyserades med tematisk innehållsanalys.

Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att omhänderta pediatriska traumapatienter med fokus på prioriteringar, beslutsfattande, behandlingsriktlinjer (beslutsstöd) samt uppföljning av patientfall.Metod: Kvalitativ intervjustudie med beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av åtta ambulanssjuksköterskor, sju män och en kvinna, med tre till 16 års erfarenhet inom yrket. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I mötet med barn inom ambulanssjukvården har ambulanssjuksköterskans eget föräldraskap och barnets föräldrar en betydelse. Praktiska och mentala förberedelser samt ett gott bemötande är viktigt. Att prioritera och bedöma barn är svårt då det föreligger anatomiska/fysiologiska och psykologiska skillnader.

Introduktion: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa både i Sverige och ivärlden. Depression innebär stort lidande för den drabbade individen och stora kostnader församhället. Det är stor skillnad på nedstämdhet och depression. De flesta människor ärnedstämda ibland och orsakerna till detta är olika. Depression klassas som en sjukdom ochdrabbar individen på alla plan, känslomässigt, kognitivt, beteendemässigt, socialt och fysiskt.Akupunktur är en del av den traditionella kinesiska medicinen och innebär att tunna nålarsticks igenom huden på punkter utmed kroppens meridianer.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter.

BakgrundEn akutmottagning har ett högt inflöde av patienter med olika sjukdomstillstånd och sjuksköterskan behöver erfarenhet för att bedöma patientens tillstånd och fatta adekvatabeslut om omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan skattar patientens smärta medsmärtskattningsinstrument, genomför och utvärderar farmakologisk smärtbehandling enligtordination samt dokumenterar förfarandet. Hög arbetsbelastning på liten yta och brist påtid till den enskilda patienten är faktorer som kan inverka på omvårdnaden. Tidigareforskning visar bristande dokumentation, smärtskattning och uppföljning gällandeläkemedelseffekt på akutmottagningar.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda smärtpåverkade patienter påakutmottagning.MetodDå syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor valdes en kvalitativdeskriptiv metod. Fem sjuksköterskor som arbetat två år eller längre på akutmottagningintervjuades.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. Frågeställningen rör huruvida eleverna själva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgången fokuseras på de två områdena lärande och dess förutsättningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrågor samt elevers tänkande presenteras. Studien, som är inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori.

BakgrundKraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär.SyfteSyftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär.Metod102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt.

Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vård på lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stämplas som avvikande. Heteronormativiteten, där heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hälso- och sjukvården. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt välbefinnande än heterosexuella. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården samt vilka faktorer som påverkar bemötandet.

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.