Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd.

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar.

Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande.

Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

SammanfattningManagementkonsultation är en snabbt växande världsomfattande bransch som omsätter 7 miljarder kronor i Sverige årligen. Managementkonsulters tjänstebeskrivning är ofta vag och konsulter har ofta olika expertområden vilket medför en osäkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svårighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten är rätt person för uppdraget. Osäkerheten beror på att det är inte är möjligt för klienten att utvärdera tjänstens kvalité före uppdraget är utfört. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse i hur managementkonsulter uppnår legitimitet för deras tjänster.Studiens utfördes genom en kvalitativ metod då fyra management konsulter har intervjuats.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintligforskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt.Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade tvåhuvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorinindividuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dessfunktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar ilivsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom merinformation om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till undertillfrisknandefasen.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.