ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa.

Hypotyreos är en sjukdom som kan vara svår att diagnostisera. Trots att kliniska symtom är kända kan det vara svårt att sätta dem i samband med hypotyreos. Många personer är obehandlade och kontaktar primärvården flera gånger med olika symtom. Det skapar ett onödigt lidande för dessa personer. Distriktssköterskan kan ha en viktig uppgift i patienternas vård då de söker för olika symtom via mottagning eller telefon.

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Cardiovascular disease is the leading cause of death in the Western world. For persons who have had a myocardial infarction the following rehabilitation and the group training, which is a part of this, are very important. The cardiac rehabilitation is designed to limit the physiological and psychological effects of cardiovascular disease. Purpose: This study aimed to examine how patients with cardiovascular disease experienced group training in relation to the International Classification of Function, Disability and Health, ICF. Method: A qualitative interview study was performed according to Malterud, inspired by the Grounded Theory method.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Hjärtinfarkt är en traumatisk upplevelse, vilken även påverkar individen som har ett parförhållande till den drabbade. I omvårdnaden är det dock vanligt förekommande att dennes behov förbises. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser relaterat till att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: Att känna maktlöshet i situationen; Att känna oro och vilja övervaka partnerns hälsa; Att ha ett behov av att skydda sin partner; Att relationen till partnern förändras; Att framtiden är oviss och leva med döden som en realitet.

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.

För att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på sjuksköterskan idag är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om vilka upplevelser i arbetet som kan påverka arbetsglädje. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i sjuksköterskans profession som kan främja arbetsglädje. Studien visar att upplevelser i sjuksköterskans profession kan främja arbetsglädje och ha en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och det yrkesmässiga självförverkligandet. Sjuksköterskans syn på den enskilda patienten som en unik person kan möjliggöra värdefulla möten, som kan påverka både patienten och sjuksköterskan positivt. Strävan att arbeta utefter teorier och tillvägagångssätt som främjar sjuksköterskans upplevelse av att göra skillnad, vara engagerad och att vara en del av möjligheterna i en positiv utveckling kan leda till att sjuksköterskan känner arbetsglädje, meningsfullhet och tillförsikt i arbetet.

Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjänstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall på senare tid har noterats.Metoden som har använts är kvalitativ intervjustudie där författaren går på djupet för att skapa sig enförståelse för den intervjuades värld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjänstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien är fyra officerare, samtliga män, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfället inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning är att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade också att upplevelser är skiftande och individuella menäven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjänstgöringen har genomförts på sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt ser ut. Syftet är därför att undersöka patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet är också att ta reda på hur patienter upplever stöd och information från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som är viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar använts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.