Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ?outcome? påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i världen. Syftet med detta examensarbete är att, genom patienters upplevelser, belysa hur sjuksköterskan kan möjliggöra empowerment så att patienter med övervikt och fetma upplever livskvalitet och värdighet. Metoden är en analys av 14 kvalitativa studier. I resultatet framkommer följande teman: Livskvalitet och värdighet i vardagen, med subtemana; hur personer med övervikt och fetma upplever och handskas med stigmatisering och negativa attityder i omgivningen, upplevelser av kampen med viktminskningen, hur identitet och kroppsuppfattning påverkas av övervikt, hur övervikten genererar begränsningar i vardagen samt personernas komplexa relation till mat. Temat Livskvalitet och värdighet i mötet med vården innehåller subtemana; hur patienter med övervikt och fetma upplever sig sårbara och att de inte blir sedda av vårdpersonal, hur språkbruket inom vården kan påverka, sjuksköterskans förhållningssätt gällande vård av personer med övervikt och fetma samt patienternas behov inom vården.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen..

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästanhälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det ärviktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depressionefter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar från 2003-2013.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Stroke är en hastig begränsad störning av hjärnans funktion. Störningen varar mer än 24 timmar och har en vaskulär orsak. Efterförloppet av stroke kan leda till depression hos de drabbade, så kallad post stroke depression (PSD). PSD kan leda till en försämrad rehabilitering samt ökar både lidanden och mortaliteten hos patienter. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera och bemöta patienter som drabbats av PSD, samt vilka konsekvenserna kan bli hos patienter.

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.