Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT.

Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design.

Nya operationsmetoder inom hjärtkirurgin effektiviserar sjukhusvården och kan medföra kortare vårdtider för patienten. Kunskap och förståelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vård och behandling på sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjärtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har tio artiklar analyserats.

Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att Patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna.

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

trakt MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT. Patienternas behov av information och stöd för att använda olika avslappningsmetoder var stort för att reducera ångest och oro i samband med undersökningen. .

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet. Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser.

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.