Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Bemötandet vid långvarig smärta avgör om patienterna upplever ett vårdlidande eller inte. Patienter med långvarig smärta kan fortfarande idag bli bemötta på ett negativt sätt från vårdpersonalen, trots att de är medvetna om hur viktigt det är att ta patientens smärta på allvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie för att sammanställa redan befintliga resultat om patienters perspektiv av bemötande i vården vid långvarig smärta. Nio kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod.

Syfte: Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.

Bakgrund: Sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas välmående och i slutändan hälsa. Påakutmottagningar där tempot är högt och besluten snabba är det extra viktigt att ha med sig tanken om detgoda bemötandet. HSL, Socialstyrelsen och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor tar alla upp olika aspekter avbemötande. Bemötandet är lika viktigt som vården för patienterna, men idag är det klagomål på bemötandetsom står för flest anmälningar till patientombudsmannen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patientersförväntningar på sjuksköterskor på akutmottagningar samt att belysa i vilken mån sjuksköterskorna leverupp till dessa förväntningar idag.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. Resultatet visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård.

Inledning: Kolorektal cancer är en cancerform som drabbar tusentals människor varje år. För att diagnosera sjukdomen genomgår patienterna ett flertal undersökningar, en av dem är DT-kolon. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur patienter upplever DT-kolon jämfört med andra kolonundersökningar och vilken undersökning de föredrar. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar har valts ut. Artiklarna är både kvantitativa och kvalitativa.

Stroke är en stor orsak till funktionsnedsättningar. Dödligheten från stroke har minskat de senaste åren och därmed har antalet överlevanden med funktionsnedsättningar ökat. Svårigheten av en funktionsnedsättning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. Målet vid omvårdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnå största möjliga hälsa. Meleis transitionsteori beskriver en individs övergång från ett stabilt tillstånd till ett nytt och processen däremellan.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Akupunktur är en gammal kinesisk behandlingsmetod som i grunden baserades på individen och balans i kroppen. Behandlingsmetoden gjorde sitt intåg till västvärlden under 1970-talet sedan dess har olika förklaringsmodeller tagits fram. När akupunkturen togs in i svensk sjukvård kontrollerades användningsområdet av Socialstyrelsen som dikterade vad sjukgymnaster hade tillstånd att behandla för åkommor. Akupunkturen ansågs vara en ofarlig behandlingsform, trots detta fanns en del biverkningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva yrkesverksamma sjukgymnasters resonemang och erfarenhet kring akupunktur.

Syftet med denna studie var att undersöka väntrumsmiljön på en vuxenpyskiatrisk öppenvårdsmottagning med fokus på patienternas personliga sfär, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fästpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfären, avskildhet och intimitet kan appliceras i en väntrumsmiljö på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjälp av fästpunkter såsom vikväggar, växter, tavlor och tidningar samt genom en förändring av möbler och dess placering i väntrummet påverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfär, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade väntrumsmiljön förändra rumsutformningen och placera fästpunkter såsom vikväggar, växter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och även stärka deltagarnas personliga sfär. Resultatet visar på att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfär, avskildhet och intimitet tillgodosågs mer i den manipulerade väntrumsmiljön. Den manipulerade väntrumsmiljön bidrog till att patienterna själva kunde styra över den process som handlar om att främja eller inte främja den sociala interaktionen.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och därmed unik för den enskilde individen. Att hjälpa och vårda en patient med smärta kräver kunskaper och inlevelseförmåga hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller bedömning och behandling av smärta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens säkerhet.