Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom.Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på Patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmåga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta får patienten svårt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och väntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före år 2020 enligt WHO, Världshälsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjälp av kvalitativ metod för att få fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och låg kvalitet.

 Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.

Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och Patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.

Mentaliseringssvikt är ett fenomen där tänkandet och kännandet kring sig själv och andra försämras drastiskt. De svårigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer då de kände sig lämnade, kränkta eller ensamma. Avskärmning, våld eller självskada karaktäriserade patienternas sätt att beskriva sina reaktioner.

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Vid akut insjuknande eller skada upplever människor starka känslor och trots försök att bemästra situationen behöver de akut hjälp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden när de insjuknat akut eller skadat sig och använt sig av landsvägsburen ambulanssjukvård. I studien deltog 14 personer från en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvård. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna användes kvalitativ innehållsanalys.