Bakgrund: I Sverige finns tre hjärttransplantationsenheter, dit patienter med svår hjärtsvikt remitteras för hjärttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstånd. När den medicinska behandlingen inte längre har effekt är en hjärttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstånd. För de flesta patienter är transplantationsutredningen och acceptansen for hjärttransplantation förenad med stress, oro och ångest.

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar.

Patienter kan vara oroliga och uppleva ångest vilket kan försvåra undersökningar och behandlingar. Det finns idag olika interventioner som avser att förebygga oro hos patienter. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt se fysiologiska och subjektiva effekter av beröring på patienters oro och ångest vid undersökningar och behandlingar. Studien omfattade sex vetenskapliga artiklar. Fem artiklar visar att vid beröring såsom att hålla patientens hand, terapeutisk beröring, akupressur och massage minskar upplevelsen av oro och ångest.

Patienter som lider av hyperlipidemi löper en stor risk att utveckla någon form av koronar hjärt- och kärlsjukdom. För att sänka risken för sjukdom och död hos de patienterna med riskfaktorer för koronar hjärtsjukdom är dieten en viktig komponent. Syftet med denna litteraturstudiestudie var att skapa en förståelse om vilka svårigheter som kan förekomma för patienter med hyperlipidemi att genomföra kostförändringar. Metoden som har använts för att komma fram till ett resultat var artikelsökning i diverse databaser med på förhand bestämda sökord. Efterhand som artiklar har granskats har nya sökord kommit upp vilket ledde till kompletterande sökningar.

Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Introduktion: MR-undersökning är en högteknologisk undersökningsmetod som blivit allt mer värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, särskilt i mjukdelarna. Trots att MR-undersökning är en bra modalitet kan den vara förknippad med oro och ångest hos en del patienter. Syfte: att belysa hur röntgensjuksköterskan kan stödja oroliga patienter som genomgår MR-undersökning. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs modell har valts för detta examensarbete. Litteraturöversikten bygger på 12 artiklar som tagits fram via databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling.

Detta projektarbete hade som syfte att kartlägga hur läkare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmässigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohälsa/belastning, huruvida man letar, upptäcker och förhoppningsvis även behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkätundersökningen kunde ha varit högre så framkommer ändå tydliga tecken på att läkarna som besvarat enkäten, borde vara mer aktiva med provtagningar både generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nämnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkäten blev svarsfrekvensen ytterligare sämre än i läkarenkäten, men även här framkommer tydliga tecken på att både psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina läkarkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade på hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohälsa/belastning hos patienter med nyupptäckt B12-brist.Ämnesområdet psykisk ohälsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand läkarnas ansvars- och kompetensområde pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom läkarna i hög utsträckning träffar patienter med psykisk ohälsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbättras, för att öka provtagningsfrekvensen och därmed hitta oupptäckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohälsan i nämnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan även hos övriga hälsovårds- och sjukvårdsaktörer.Mörkertalet för oupptäckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohälsa/belastning förefaller högt med hänsyn till utfallet i enkätundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivå, bl.a genom förbättrade provtagningsrutiner ..

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

Tyreoideasjukdomar är vanliga, de förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor. Hypotyreos innebär brist på tyreoideahormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Det finns många subtyper av hypotyreos men autoimmun tyreoidit är den vanligaste orsaken i Sverige. Hypotyreos behandlas genom substitution av det saknade hormonet tyroxin(T4) . Substansen heter levotyroxin och har ATC-kod H03AA01, de läkemedel som finns är Levaxin® och Euthyrox.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.