BAKGRUND: I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. METOD: Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006).

Alkohol/substansmissbruk är ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler människorsöker sjukhusvård på grund av komplikationer av missbruket. Frågeställningar som ställdes: Hurupplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem ellerförebyggande åtgärder upplever sjuksköterskan vid omvårdnad av patienter med missbruk? Hurupplever sjuksköterskan vårdrelationen mellan patienten med missbruksproblem ochsjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårdapatienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning itre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. I föreliggandelitteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: känsla av osäkerhet, bristandekunskap och vårdrelation.

Stroke är en hastig begränsad störning av hjärnans funktion. Störningen varar mer än 24 timmar och har en vaskulär orsak. Efterförloppet av stroke kan leda till depression hos de drabbade, så kallad post stroke depression (PSD). PSD kan leda till en försämrad rehabilitering samt ökar både lidanden och mortaliteten hos patienter. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera och bemöta patienter som drabbats av PSD, samt vilka konsekvenserna kan bli hos patienter.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges.Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Bakgrund: En ökning av självskadebeteende som lett till sjukhusinläggning i Sverige har redovisats, vilket visar på ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring området. Beteendet är vanligast förekommande bland tonåringar och unga vuxna, och används som en strategi för att hantera emotionell smärta. Tidigare forskning visar att patientgruppen generellt inte är populär bland sjuksköterskor. Samtidigt poängteras vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska för tillfrisknandet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades.

trakt MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT. Patienternas behov av information och stöd för att använda olika avslappningsmetoder var stort för att reducera ångest och oro i samband med undersökningen. .

Bakgrund: MRSA, metcillinresistenta staphyloococcus aureus, ökar idag i Sverige och i hela världen och bidrar till längre vårdtider, kostsamma behandlingar och mycket lidande för de drabbade patienterna och deras anhöriga. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur patienter med MRSA upplever sin livssituation.Metod: Litteraturstudie  baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman benämnda ?Att vårdas?, ?Upplevelse av social förändring? och ?Att vara smittad med MRSA? med tillhörande subteman. Patienterna beskriver att bristfällig eller utebliven information om MRSA, dess symtom och effekter var ett problem. De beskriver också rädsla för att smitta sina närstående och vänner.